onsdag 24 augusti 2011

Kom tillbaka!

Emily Johansson, Milla.. Det kan inte vara sant, du får inte vara borta. Min barndomsvän, min allra bästa kompis, min ängel, du har tagits ifrån mig. En bilolycka, du klarade dig inte. Du lämnade mig ensam kvar. Det gör så jävla ont, det känns som någon har slitit ut mitt hjärta. Orden bara försvinner, jag vill skriva om dig. Jag vill minnas allt det bra, men jag minns allt vi inte hann göra, hur lite jag såg dig dom senaste åren.

Sist jag träffade dig var det på ICA Kvantum i Vimmerby, vi skulle ses på eftermiddagen men det blev inte av. Jag vet att jag inte ska skylla på mig själv, men jag hatar mig själv för alla tillfällen jag hade att träffa dig det senaste halvåret, alla gånger jag egentligen hade tid, men ändå inte träffade dig. Jag hatar mig själv för att jag lät oss glida isär, vi var själsfränder, vi hörde ihop. Du var denna enda som kände mig till 100% och ändå älskade mig. Vi hade planer inför framtiden, vi skulle hjälpa varandra med barnen när det kom, vi skulle se varandra gifta oss, umgås som två familjer när vi blev äldre. Nu står jag här ensam och vet inte vad jag ska göra, vet inte vart jag ska ta vägen. Det gör så jävla ont, du kan inte vara borta, det måste vara en dröm. Kan ingen bara väcka mig nu och säga att du är här hos mig, att du står där och ler mot mig. Se ditt söta ansikte igen, se ditt underbara leende och höra din röst.

Jag kan inte fatta det, du kan inte vara borta. Kan inte tänka mig ett liv utan dig, aldrig mer få höra din röst, aldrig mer få se dig, krama dig och prata om minnen med dig. Du hade många skador när dom hittade dig och vi vet att det kanske var bättre det som hände, ingen vet hur det hade blivit om du överlevt, men det gör fortfarande ont. Du skulle fylla 19 nästa månad, du hade hela livet framför dig, men allt togs ifrån dig, du togs ifrån oss. Jag har inte ord att förklara hur det känns, hur tomt det är och hur smärtan river i mig, men jag kommer alltid ha dig i mitt hjärta, alltid minnas dig som den ängel du var. Du är älskad och saknad! Rest in Peace<3

Olyckan

R.I.P Camilla Johansson
*1992 09 13
2011 08 24

1 kommentar:

  1. Hon kommer aldrig att glömmas. Hon var verkligen en underbar människa. Söt och allting, jag får upp massa minnen med henne just nu. När vi badade i Nossen för typ 2-3 år sen, förra sommaren när hon jag jag gjorde pannkakor. Gud det finns så mycket man minns helt plötsligt. Och ändå finns vetskapen om att man aldrig någonsin får träffa henne igen, jag fattar ingenting, det får bara inte vara sant. Ring om det är nått syster, jag kanske inte kan ställa upp helt för jag mår också piss men vi måste finnas för varann nu. Jag har bara en syster och jag kan inte tänka mig hur jag skulle må om något hände med dig.
    Älskar dig Hannah <3 världens bästa syster
    Rest In Peace Camilla, underbara söta Milla, kommer aldrig någonsin glömma dig <3 :'(

    SvaraRadera